15 feb. 2014

Några rader om utanförskap - vi måste bry oss om varandra

Jag vill att vi pratar med varandra,
att du möter min blick där jag sitter på gatan,
där jag bor.
Jag vill att du ger mig några minuter av din tid, av ditt liv,
du människa som inte lever på gatan.
Jag har något att berätta,
en historia bakom det du ser, det som ni alla tror att ni ser.
Vem väljer detta framför något annat? Kan du svara mig?

Kan berätta om hur det är att mista allt,
bara på några sekunder kan livet du hade försvinna, precis som marken du går på.
Kan berätta om kylan, den iskalla, som tränger igenom ben och märg,
som vänder mig ryggen då jag behöver hjälp,
då jag behövde ta hjälp av skyddsnätet, vi så fint kallar det i vårt varma land.
I landet där vi bor börjar värmen bli kall,
för sådana som jag,
som lever i marginalerna, i statistiken som inte finns–
I skydd av mörkret.
Vill du veta vem jag är och istället för vad jag heter?
Vill du veta vem jag var, istället för att döma den jag har blivit?
Jag har en historia att berätta.
Jag är en av oss.
Jag är en del av er alla

Jag är.

4 kommentarer:

  1. Den här texten och allt det innebär, berör.

    SvaraRadera
  2. Oj. Såg precis en tiggare sitta utanför en affär där jag susade förbi i bilen. Hennes historia är okänd för alla. Hur kan man välja att sitta ute i duggregn i februari? Vadå välja förresten...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är just det - vem väljer det? Ät det så enkelt? Tål att tänkas på, när jag sitter inne i mitt hus, med tak över huvudet och värme runt omkring.

      Radera