17 feb. 2013

Att våga tro på sitt skrivande

...är en svår sak. Det där, när man ska erkänna för sig själv sitt författarskap. Då dyker tankarna upp.
Är jag verkligen en författare nu?
Måste man inte ha gett ut 2 böcker innan och sedan blir nummer tre den förlösande?
Man kanske måste ligga på de rätta förlagen innan man ens vågar yppa att man skriver böcker. Annars räknas det inte, eller?

Sluta! Ta bort tankarna. Vem bestämmer allt det här? Vem bestämmer och avgör när man är författare?
Ingen mer än du själv. Våga säga det rakt ut - JAG ÄR FÖRFATTARE!

För mig betyder mitt skrivande väldigt mycket. Det är ett sätt att reflektera och sätta ord på de något förvirrade tankarna och intrycken jag samlar på mig under vardagen. Ett sätt att förstå sammanhang och varför vi finns till. Jag har alltid trott på att människan kan utföra stordåd, bara det finns en dröm någonstans och att man vågar lyssna till den. Följa den.

Idag, 2 1/2 år senare sedan jag lyssnade till min dröm, har jag gett ut 2 barn- och ungdomsböcker på förlag, 2 diktsamlingar och en barnbok på e-boksförlag. I höst kommer min nästa bok ut på Langenskiölds och jag jobbar stenhårt nu för att redigera manus för ev kanske möjligtvis, håll i er, 3 ytterligare böcker.

Så, sluta lyssna på den där kritikern du har i ditt huvud och strunta i vad alla andra tycker och tänker - följ din dröm!

4 kommentarer:

  1. I´m with you, totally! Fantastiskt vad du har uppnått så här långt och more is to come! Fortsätt att följa din dröm. Jag gör samma sak - och följer min! :-)

    SvaraRadera
  2. Härligt:)
    Drömmar är till för att lyssnas på.

    SvaraRadera
  3. Fantastiskt! Du är otrolig :) jag vill följa dina fotspår. *letar efter brödsmulor* helt seriöst så är jag jätteimponerad. Hur har du hunnit?

    SvaraRadera
  4. Den frågan får jag ofta. För mig är det egentligen inget svårt. Jag lever för att skriva, kan man säga. Det är ett måste, jag kan inte vara utan det.
    Då jag har barn, familj, arbetar heltid som gymnasielärare måste jag disponera min skrivtid väl. Jag är alltid beredd på att historier eller fragment av historier dyker upp i mitt huvud så jag är utrustad med mitt skrivblock och penna, dagligen.
    Skriver överallt. Vill inte känna mig begränsad på något sätt därav denna utrustning i väskan.
    Har så mycket jag vill skriva om som ni måste få läsa:)

    SvaraRadera