23 feb. 2014

Från ensamhetens vrå till offentlighetens arena

Alla som skriver vet hur mycket tid som man lägger ned, i ensamhet under dygnets alla möjliga tidpunkter. Själv är jag en "morgon-författare", mitt skrivande passar alldeles utmärkt då. För en del av oss handlar skrivandet om att fånga tidpunkterna, små fragment av tid för att få till ett skrivande rum. Många av oss har annat som kräver sin tid; barn, husdjur, livspartner, hus och hem - ja, allt som kan tillhöra ett liv.

Ibland tänker jag på allt detta arbete, vid sidan av ett annat arbete, som man lägger ned oerhört mycket tid på. Vad är det som lockar, som gör att det är värt att fortsätta? Jag tror det handlar om något man inte riktigt själv kan styra. Det är en sorts längtan som måste ut, som måste få sättas fri.

När jag är igång med ett manus (eller oftast fler samtidigt) lever jag med det i mitt huvud dygnets alla timmar. Det maler, tuggas, stångas hela tiden - fram och tillbaka. Manuset frågar mig, ifrågasätter allt och jag måste kunna vara tillgänglig, kunna svara på frågorna som dyker upp på vägen. Och något som jag i början av mitt författarskap inte alls lade ned så mycket tid på var just följebrev och synopsis och vidare tankar kring manuset. Vad jag ville med mitt författarskap, helt enkelt. Hur mycket tänker ni på det, ni som skriver? Vad har ni för framtidsplaner? Hur placerar ni era författardrömmar i framtidsbilden?? Mina planer är icke uttalade, jag låter mina böcker visa mig vägen. Visst har jag drömmar om förlag, vilka förlag jag vill ska anta mina manus, men jag låter inte detta hindra mig i mitt skapande. Kanske jag en dag hamnar just på det där förlaget men jag låter det bli en eggande tanke istället för ett måste. Skapandet får inte bli något framtvingat, ett måste, jag vill kunna skriva utan press.

I år kommer jag att ge ut en del av mina manus. Hur många det blir återstår att se men jag inser att detta är kanske året då jag tar några fler steg fram i mitt författarskap. Jag har jobbat på, skrivit och pausat. Engagerat mig i litteratur i skolan och min bok "Projekt rädda Jorden - ett flaskpostäventyr" har nått skolvärlden, vilket är helt fantastiskt. Jag har fått mitt livs första mail från en förläggare som undrat om jag är intresserad av att bli publicerad på just deras förlag. Två förläggare har svarat ja till olika manus jag har skickat in och nu inväntar jag de sista manussvaren från tre andra förlag för nu har jag möjligheten att välja. Att jag får bestämma vad som ska ges ut och hos vem. Kan ni tänka er den känslan?

Jag har upptäckt att min blogg är välbesökt och att ni är många där ute som läser den. För er som är nya ska jag ge en liten kort beskrivning av min utgivning:

2012 - Året då jag debuterade som författare
Medverkan i tidskrifterna Flum, Komma, Aurora och Aros Pennor för mina dikter.
Tvåspråkig barnbilderbok, "Se upp för Argmonstret", Vivlio förlag
Fantasybok, "Den magiska bokskrivaren", Darkness Publishing
Barnbok, "Pappa ska bara sova lite", Framsteget förlag
Diktsamling, Inom utom oss själva", Framsteget förlag
2013
Arbetarpoesi, "Andra klassens människa", Framsteget förlag
Miljöbok för barn, "Projekt rädda jorden - ett flaskpostäventyr", Langenskiölds förlag
2014
Barnbok, " I natten med Räddmonstret", Framsteget förlag
Litteraturvägledning, BTJ Förlag
Sagosamling, Vivlio förlag

Fler utgivningar står och väntar. Och på fredag ska jag hälsa på ett förlag i Stockholm:-)

9 kommentarer:

  1. Du är alldeles otroligt produktiv. Jag är så imponerad!

    SvaraRadera
  2. Svar
    1. Ja, Gör det! Det kommer behövas, för förlagen jag inväntar svar ifrån är mina drömmars förlag:-)

      Radera
  3. Hurra, vilket guldläge. Grattis!

    SvaraRadera
  4. Jag blir alldeles pirrig av lycka när jag läser om dig! STORT lycka till o kraaam! :)

    SvaraRadera
  5. Imponerande samling böcker. Lycka till med årets utgivning!

    SvaraRadera