30 dec. 2013

Ett manus som blivit mitt igen...och hur du överlever i förlagsbranschen

är "Den magiska bokskrivaren". Avtalet med förlaget har löpt ut och nu är manuset fritt igen för antagning.
Lite omskrivningar ska göras osv men nu tänker jag låta manuset få skickas iväg till nya förlag. Och så hoppas jag att det finns någon förläggare som gillar det jag skriver.

Läste på debutantbloggen om en författare som trodde sig vara tvärsäker på att förlaget skulle ge ut bok nr 2, men så blev det inget. Ni vet, när man hoppas och nästan vet att det kommer att bli så - och så helt plötsligt får man ett nej. Det kan ju faktiskt ske. Tyvärr. Och händer hela tiden.

Bakom ridåerna, oss emellan: det har hänt mig också. Fick komma på förlagsmöte, manuset rosades och jag blev den lyckligaste. Några få samtal skulle göras bara, med alla på förlaget och under tiden kunde jag väl arbeta fram ngr skisser. Och det gjorde jag, flera stycken. Eller inte jag men ngn jag känner. Skisser tar tid att göra. Och efter inskick av dessa, fina lovord. Vänta. Vänta. Och så ett nej! Bara sådär. 5 månader åt skogen, bara....Jag deppade ett tag men sedan tog jag nya tag. Det måste man, det är din text värd.

Nåja, man lär sig hur branschen funkar med åren. Men i början är det oerhört krångligt att veta hur man ska bete sig; vad får jag fråga, VEM ska jag fråga, kan jag ställa krav, hur mycket av mitt skrivande ska jag presentera osv. Man vill ju bygga bra relationer, eller hur? Men samtidigt inte bara skänka bort manuset, låta dem behandla texten hur som helst.

Mina erfarenheter har lärt mig följande:

* Att jag tar reda på vad förlaget ger ut, om det jag har skrivit kan passa in i deras utgivningsprofil. Sparar en massa tid och en mängd onödiga frågor - både för mig och förlaget.
* Att jag inte skickar hela manuset på en gång utan erbjuder i första hand ett läsprov.
* Att det är oerhört bra att använda sig utav testläsare för att inte säga en lektör. Visst, det kostar en slant men det är det värt i längden.
* Att en refusering är något positivt, det ger mig mer tid med min text för att se vad som kan bli ännu bättre.
* Att det finns oerhört mycket hjälp och stöttning att få ute bland alla andra författare.
* Att jag inte skänker bort mitt manus hur som helst, att jag är förhandlingsbenägen och att för mig handlar det inte längre om att få ett ja - det handlar o att manuset ska hamna i rätt förlags händer för att göra texten rättvis. Det betyder allt för mig.
*Att det är modigt att säga nej till ett förlag när man fått ett ja, om det inte känns riktigt rätt. Det har jag gjort flera gånger det här året.
* Att jag aldrig tänker anpassa mitt skrivande till att följa trender - jag skriver om det som berör mig, intresserar mig, får mig engagerad. Min uppgift sedan är att smitta av mig detta genom mitt sätt att skriva om det.

Alla ni där ute, som skriver och drömmer drömmen - ge ALDRIG upp, ta hjälp om du fastnar i ditt skrivande och tro på ditt skapande. Det gör jag!


6 kommentarer:

  1. Ja det är många vindlingar och vändor innan man vet ifall det är nåt. Men som du säger, det gäller att inte ge upp utan att hålla på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Bara till att hålla på. Även i motgångar. Hur svårt det än känns. För så småningom lossnar det.

      Radera
  2. Bra inlägg, tack för det! Det är verkligen så mycket som ska klaffa....Jag har tänkt mycket på det där, att någons åsikt kan vara så avgörande. Det handlar så mycket om vem man kommer i kontakt med och personliga åsikter. Det är som du säger, det gäller verkligen att tro på sitt skapande och inte ge upp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och visst kan man tvivla...speciellt om man blir refuserad. Men det är ju bara vad ett förlag tyckte och tänkte, det finns hur många som helst fler att skicka till. Och det ska man göra.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här med att tacka nej. Många studsar till när man berättar det. Tycker ibland att man gjort världens misstag. Jag tycker det är modigt att våga och kvalitetsmedvetet att säga nej. Känns det inte rätt i magen då är det fel förlag.
      Finns alldeles för många förlag som lever på debutanter som säger ja, skriver under avtalet i ett lyckorus och sedan efter ett tag inser man (som författare) att avtalet inte var så bra egentligen. För en själv.
      För om du inte säljer bra, i stora upplagor, kommer förmodligen manus nummer 2 inte bli antaget hos det förlaget, pga din säljstatistik. Så hårt kan det vara. man kan få höra både det ena och det andra - sälj mer, gör si, gör så. Och för väldigt många kan det vara svårt att göra mer när man dessutom har ett brödjobb på heltid... Man ska lita till sin magkänsla, tror jag, och lyssna på den.

      Radera