14 nov. 2013

Är det kostnadseffektiva författare vi ska bli???

Jag funderar just nu väldigt mycket över författarskapets baksidor. Hur olika förlagen arbetar med sina författare vad gäller avtal, royalty, marknadsföring - ja, rubbet.
Vilka krav ställs på en författare idag av förlaget när texten väl blivit bok och ska säljas? Hur stora är skillnaderna mellan de små, medelstora och jättarna? Finns det fördelar med att hamna på en av de största förlagen i Sverige och vilka är i så fall dessa?

I författarvärlden pratas det mycket om utgivning där man själv måste investera i sin egen utgivning. Jag hör hisnande summor, krav på olika tilläggssaker som att manuset först måste gå igenom en lektörsläsning innan förlaget överhuvudtaget tar emot manuset. Där snackar vi inte manusläsning. Och vi som skriver vet vad lektörer kostar (å andra sidan är de jäkligt skickliga och behövs) men det hela blir liksom orimligt.

Tipset är ju att kolla upp förlagen INNAN man sänder in. Så slipper man bli besviken.

Sedan är det ju det här med marknadsföringsbiten, hur mycket ska man själv göra? Hur mycket jobb gör ni? Och då kan vi direkt plocka bort sociala medier - kanalen, jag menar annat.
Jag har själv aldrig investerat 1 krona i min utgivning och skulle heller aldrig göra det - förlaget måste tro på det jag skriver. Det är så självklart för mig.
Men sedan gör jag ju andra saker: tar kontakt med tidningar, tar kontakt med radio, hör av mig till olika bibliotek för att ev boka in högläsning med barnen, tar kontakt med skolor (rektorer, lärare) för att presentera min bok och vem jag är för att få dem intresserade till att boka in mig till deras skola.
Sedan har man ju ett brödjobb också som ska skötas, för att skriva böcker kan man inte försörja sig på.

Ibland när man skickar en manus till förlag så vill de ha din livsplan. Du ska tänka dig framåt i tiden vad gäller ditt skrivande och författarskap. Om 5 år, hur ser det ut då?
Vilka egna marknadsföringskanaler har du?
Vad skriver du mer?
Allt detta kan ju vara väldigt svårt att svara på, framförallt när man är debutant. Man vet ju ingenting om denna värld och allt som pågår bakom kulisserna.
Är det ett färdigt varumärke förlagen vill ha? En produkt färdig att säljas? Som kräver väldigt lite arbete?
Och jag som trodde att förlagen ville lära känna sin författare för det den skriver, få veta om dess tankar bakom och varför skapandet handlar om de här ämnena. Jag kanske är naiv. men det kan jag stå för.
För jag är inte en färdig produkt, mitt skrivande utvecklar mig varje dag och jag kommer förmodligen aldrig bli klar. Jag är något som ska hålla länge, vara bestående för en lång tid framöver. Jag har redan betalat för mina ord, i blod, svett och tårar. Jag tänker inte betala en gång till!

2 kommentarer:

  1. Jag får känslan av att det är "förlagens marknad" nu. De vet att många vill bli utgivna, de kan välja och vraka bland manus och då börjar de ställa krav på författaren, att denne ska göra saker som förlagen egentligen borde göra själva.
    Känns lite fult …
    Men det kanske är så det är i branschen, och inget att uppröras över?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Branschen ser nog ut så tyvärr men man kan ju ändå tycka att det är osmakligt....

      Radera