åh, nej. Det är så mycket mer. Och det här med att skriva är inte heller så enkelt alla gånger. En ständig balansgång med att behålla friheten i texten samtidigt som man måste tänka på dialogerna, gestaltningen och mycket mer.
Så här har det sett ut för mig:
Idé, sätta igång att skriva. Skriver intensivt i veckor, månader. Går igenom texten ordentligt flera gånger.
Leta förlag. Titta runt. Läsa.
Skriva följebrev.
Ev kontakta någon illustratör. Be om en provbild som kan skickas med i manusbrevet.
Skicka. Mail. Postvägen.
Skriva ned i mitt manusblock datum för skick, till vilka förlag. För att ha koll.
Medan jag väntar skriver jag nytt.
Svar. Antaget manus. Ett datum bokas in för ett första möte med förläggare.
Möte. Ta med manuset. Läsa igenom det innan mötet så allt är fräscht.
Prata. Känna in.Lyssna på vad som sägs och vad som sägs bakom det som sägs. Vad vill förlaget ha för slags författarskap?
Prat. Varumärke. Vad mer skriver du? I skrivskafferiet? Marknadsföringskanaler? Rikta texten mot en viss publik. En hel stab med folk på förlaget. Egna illustratörer. Ställa upp på olika slags event som har med boken att göra?
Tack, vi hörs igen. Fundera. Väga på skålen. Snurr i huvudet. Vad vill jag? Var tar min text vägen? Kommer den att kännas som min i slutändan? Svårt....svårt att släppa taget om manuset.
Beslut. Ja! Jag säger ja. Accepterar.
Avtal skickas för påskrift.
Läser noga. Kontaktar kunniga som får läsa. Granska så allt är ok.
Skriver på. Glad. Lycka. Bloggar om det på min författarblogg. Mitt ansikte ut mot andra som kämpar. Delar med mig av lyckan. Erfarenheten.
Författarporträtt. Baksidestext. Framsida. Korrektur. Redigering. Vänta.
Tryckdatum. Utgivningsdatum. Vänta.
Dagen, den stora dagen. Pirr. Nervöst. Framåt kvällen trötthet.
Oro över recensioner. Skit samma, alla kan inte gilla det jag skriver.
Kommer någon köpa boken? Vem? Måste jag tömma lagret av böcker i en snabbhastighet nu? Kommer jag att duga som författare på förlaget? Om jag inte säljer bra då? Utkastad på gatan med alla mina papper efter, i en enda röra?
Hm. Ja. Så här kan det se ut i hjärnan på en författare. En typ av vardag.
Himla intressant att du delar med dig! Varifrån får du din inspiration till ditt skrivande? Och vad motiverar dig att fortsätta? Är det drömmen om att bli känd eller är det något annat?
SvaraRaderaTack. Vad roligt att du tycker det.
RaderaMin inspiration får jag från miljöer där jag rör mig, dvs i skolans värld, ute på landet där jag bor, i affären, på pendeltåget, av saker som jag läser om i tidningar osv.
Att fortsätta skriva, det är ett måste. Det finns alldeles för många spännande saker att skriva om för att ge upp skrivandet. Att skriva är ett måste, jag skriver för att leva.
Ingenting annat. Och så hoppas jag ju att jag har en läspublik där ute som gillar det jag skriver om, som förstår kärnan i själva skrivandet och kan se varför jag skriver just om det jag gör. Jag vill nämligen vara en författare som skriver om VIKTIGA saker som tål att diskuteras högt, som är rappt och bitterljuvt ibland, provokativa saker, strukturer i samhället, utanförskap osv.
Hoppas kunna bidra med många böcker.