20 juni 2012

Miljömagasinet har publicerat min dikt om utanförskap!!!

2
Miljömagasinet
– för en socialt och ekologiskt uthållig värld
M I L J Ö M A G A S I N E T N r 2 5 • 2 1 J U N I 2 0 1 2
Miljömagasinet tar gärna emot artiklar och bilder. Vi förbehåller oss rätten att redigera texter och att även publicera dem på hemsidan. Arvode utgår endast efter skriftlig överenskommelse.
MILJÖMAGASINET Box 11 203, 100 61 STOCKHOLM Besöksadress: Skånegatan 93 Tel: 08-640 82 80 Fax: 08-640 40 67 E-post: redaktionen@miljomagasinet.se
Chefredaktör
Lars Kollberg ansvarig utgivare
Redaktion
Maximilian Björsten
Thomas Daligk
Rebecca Hybbinette
Sofi a Härén
Jonatan Lundbäck
Birger Löwenhielm
BirGitta Tornérhielm
Administration
Magnus Löwenhielm
Charlotte Wester
Utgivare
Miljömagasinet Alternativet AB
Org nr 556455-7774
TS-upplaga ISSN 1400-0164
Politisk redaktionschef
Peter Eller stf ansvarig utgivare
redaktionen@miljomagasinet.se
Redaktionssekreterare
Benita Eklund
Ledarredaktion
Anders Engqvist
Sanni Gerstenberg
Eia Liljegren-Palmær
Hans Röös
Hans Sternlycke
Tryckeri
V-TAB, Norrtälje
Miljöcertifi erat enligt ISO 14001
Ekonomi
ekonomi@miljomagasinet.se
Annons
redaktionen@miljomagasinet.se
Prenumeration
50 nr 475:- 25 nr 290:-
Plusgiro 24 27-3
prenumeration@miljomagasinet.se
Fredsresolution används för krigsändamål
N
toppmöte i Chicago
med antagandet av en
deklaration bestående av 65
punkter. På 16:e plats kom FN:
s resolution 1325 om kvinnor,
fred och säkerhet. Mötet slår
fast att Nato med sina partners
har gjort stora framsteg, när det
gäller att införa resolutionen.
Norges ”generösa erbjudande
att förse Nato med en speciell
representant för dessa viktiga
frågor” välkomnades.
yligen avslutades Natos
På Natos hemsida
bild från toppmötet med 15
personer, varav en kvinna fi nns
i bakgrunden. Så man kan fråga
sig vad Nato menar med att
framgångsrikt ha infört resolution
1325. Det handlar ju om
att kvinnor ska fi nnas på alla
nivåer där beslut fattas om fred
och säkerhet.
Utgångspunkten för Natos
engagemang för resolution 1325
är en övertygelse om att kvinnor
kan spela en avgörande roll för
att nå framgång i att möta de
säkerhetspolitiska utmaningarna
under 2000-talet. Nato har antagit
en policy om resolution 1325
som ses över vartannat år. Den
övergripande strategin består av
sex punkter:
• Alla policydokument och
program ska präglas av 1325
– avsikten är att förändra attityder
och beteenden inom
organisationen.
• Samarbete med internationella
organisationer, frivilliga
organisationer och civilsamhället
ingår i alliansens anda för att
nå säkerhet. Initiativ ska tas för
att tillsammans implementera
1325 inklusive utbyte av information,
dela goda erfarenheter
och expertis; liksom praktiskt
samarbete.
• Operationer/insatser – den
generella principen är att skydda
kvinnor.
• Utbildning och övningar
ger väsentliga möjligheter att
inpränta 1325 på lång sikt.
• Allmän diplomati utgår
från medias starka infl ytande på
uppfattningen om kvinnans roll
i samhället, kulturen, militärt
och civilt liv.
• Nationella initiativ – Nato
välkomnar till exempel fl er kvinnor
i försvaret.
Det låter ju bra att samarbeta
med frivilliga organisationer –
men vad är syftet? Nato har efter
erfarenheterna från Balkankriget
utarbetat en CIMIC-doktrin,
det vill säga civilmilitärt samarbete.
Utgångspunkten är att de
civila insatserna ska samordnas
med de militära, och på så sätt
eff ektivisera de militära operationerna.
De civila insatserna
ska med andra ord bidra till att
uppnå det militära målet. Det är
uppenbart hur biståndet alltmer
lokaliseras till de områden där
Nato eller för den delen Sverige
är engagerade militärt.
visas en
Genom samarbete med
frivilliga organisationer kan Nato
få information på platsen, som
är avgörande för den militära
insatsen. För att nå kvinnorna
i ett konfliktområde är det i
många fall nödvändigt att det
sker via kvinnor inom den egna
organisationen. Resolution 1325
blir på detta sätt ett redskap i
CIMIC-doktrin.
I Natos policy för 1325 lyfts
”public diplomacy” fram som
en av de viktiga punkterna. Det
handlar om Natos framtoning
som en organisation som värnar
om kvinnor. Trots att organisationen
i högsta grad styrs av
män så vill man framstå som en
organisation som genomsyras av
ett genderperspektiv – mycket
märkligt. Kanske tror man att på
så sätt för kvinnor i väst kunna
legitimera sina insatser i Irak,
Libyen och Afghanistan. Ibland
framförs ju till och med att krigen
förs för kvinnornas skull.
lokala
Nato välkomnar
egna initiativ, till exempel
nämns fl er kvinnor i militären.
De flesta fredsorganisationer
ser inte detta som ett syfte med
FN: s resolution 1325. Deras
mål var snarast att få in kvinnor
i fredsprocesser som representanter
för det civila samhället.
Risken är att det militära tar
över och att civilsamhällets roll
urholkas. Kvinnor som resurser
tonas ner på bekostnad av militärens
syn på kvinnor som off er i
konfl ikter som måste skyddas.
Det var kvinnoorganisationer
som tryckte på och lyckades få
FN:s säkerhetsråd att anta en
resolution om ”Kvinnor, fred
och säkerhet”. I resolutionen betonas
framför allt kvinnans roll
i konfl iktförebyggande arbete,
fredsprocesser och återuppbyggnad
av samhällen för att nå en
hållbar fred. Dessutom handlar
1325 om kvinnors mänskliga
rättigheter i krig.
medlemsländernas
Nato och andra
håller nu på att utnyttja
denna viktiga resolution för sina
egna syften. De har upptäckt att
för att nå ut till kvinnor och barn
måste de göra det med hjälp av
kvinnor. Det handlar om att
få information om var fi enden
fi nns, det vill säga kvinnorna ska
spela en viktig roll för underrättelsetjänsten.
Eftersom genderfrågor spelar
en allt större roll i det västerländska
samhället gäller det
att appellera till den kvinnliga
befolkningen för att få deras
demokratiska stöd. Risken är att
resolution 1325 om ”Kvinnor,
fred och säkerhet” tas över av
militären och att civilsamhället
får en allt mer underordnad roll.
Det var inte en sådan utveckling
vi kvinnor i olika fredsorganisationer
hade tänkt oss.
militära organisationer
Ingela Mårtensson
Kvinnor för Fred
Jag har nog lite gammalt skit, uppe på vinden
Som jag kan passa på att skänka till de stackarna.
Det är väl medmänsklighet om något,
Att skänka allmosor som bara ligger,
Till bättre behövande, de blir ju så tacksamma,
Komma till ett nytt land utan något alls.
Se, nu har vi ordnat och budgeterat,
Löst situationen, så vi får bra statistik.
Här kan ni bo, långt bort ifrån oss,
Hoppas ni kommer trivas i skogen.
Kom inte och gnäll, man kan inte få allt här i
världen,
Och deppa inte ihop över dina släktingar.
Fäst blicken framåt och lär dig språket.
Bry dig inte om, du stackars främling,
Att lokalerna brinner upp och lösningarna uteblir,
För bättre än så här kan du inte få det –
Passar inte detta kan gott resa tillbaka.
Bli inte för duktig och byt gärna ditt namn,
Det kanske går lite smidigare då.
Vi behöver någon här i huset
Som kan städa och tvätta då och då.
Du stackars främling
Maria Edgren
i: fl um 27, tidskrift för Poesi
Robert Nyberg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar