11 maj 2012

En deckare utan blod och försupen mordutredare!!!

I dagsläget håller jag på med min psykologiskt nervkittlande deckare.
Den är inte som andra deckare, jag lovar.
Inga bestialiska mord där mördaren har efterlämnat sår som någon stackars försupen polis ska ta tag i. Det är jag själv så trött på.
Jag har valt en annan vinkling, en deckare kan vara underhållande ändå - utan allt splatter.
Ni vet, när det går obehagskänslor längs ryggraden. När man börjar misstänka grannnen, brevbäraren - det skulle kunna vara han eller hon osv.

Det här manuset är en utmaning, det är tufft att vara i en psykotisk värld emellanåt och det tar på krafterna.
Jag blir frustrerad på huvudpersonen, den gör mig arg. Och det är då det är som bäst att skriva.....

2 kommentarer:

  1. Låter spännande! Jag är också väldigt trött på alla halvt alkoholiserade plufssnutar som ska lösa mord. Det blir oftast mycket mer suggestivt om man skippar poliserna. Italienska, äldre giallofilmer är bra som inspiration för oss som gillar polisfria berättelser där mördaren är den man minst anade.

    SvaraRadera